Fredagskväll. Dags att dra ut till Pildammarna och supa sig redlöst full. Suck. Finns det verkligen inget bättre att göra för en sextonåring i Malmö stad? Den sorgliga sanningen är: Nej. Det finns helt ärligt inte mycket att välja mellan om man inte räknar med de mysiga hemmakvällarna med Alfapet och Så ska det låta, som min mamma sorgligt nog har börjat titta på.
Jag och min Italienare drog ut på stan efter den otroligt intressanta lektionen om Sveriges historia framförd av ingen mindre än Professor Pappila (som han för övrigt skulle ha blivit kallad i Italien).
Vi tog en fika med Alex, hennes italienare Alina som fyllde arton år, Selma och hennes italienare Doris. Alex bjöd mig på cappucino eftersom jag, vid den tidpunkten, var totalpank. Tack Alex! Det ska icke glömmas.
Efter fikan begav vi oss till Pildammarna för att se det efterlängtade bålet.
Total besvikelse! Folk med stora huvuden har inget hyfs. Personer med långa ben borde väl ställa sig långt bak så att några stackars, korta italienare ska kunna se elden? Men nejdå. De bara blockade vårt synfält (jag slår vad om att de gjorde det med flit).
Efter bålet träffade vi Professor Altervall som såg så där lagom glad ut att ha en skock elever samlad kring fötterna. Han insisterade på att han inte var där ensam, men vi hade alla våra misstankar då han misslyckades med att visa upp någon han kände.Det är inget fel på att vara en outsider. Du kan joina klubben. We have t-shirts. /Alice
Och jag (Julia) och mina två italienare åkte hem till mig efter skolan och gjorde oss i ordning, sen åkte vi tillbaka in till Malmö igen, för att träffa de flesta på Södervärn och för att sedan bege oss till Pildammsparken, svenskarna gick ju inte helt oväntat ungefär 50 meter framför italienarna. De har väldigt korta ben, vilket resulterar att de går väldigt långsamt! Kvällen var trevlig, men som Alice skrev ovan var bålet och showen en stor besvikelse, det var ingenting som imponerade oss svenskar i alla fall. Och vid elvatiden så åkte vi hem, för att det började bli kallt och vi skulle upp tidigt dagen efter, för jag skulle ha spelning med min orkester. /Julia
torsdagen den 3:e juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar